NYHET - VISSELBLÅSARLAGEN

Fler företag berörs av visselblåsarlagen från 17 december

För två år sedan – i december 2021 – trädde Visselblåsarlagen i kraft. Nu kommer viktiga nya krav kring lagen, nämligen att alla arbetsgivare med minst 50 anställda måste ha upprättat en intern visselblåsarkanal från den 17 december.

13 december 2023
Foto: Shutterstock

– De nya kraven innebär att betydligt fler medlemsföretag kommer att omfattas av visselblåsarlagen, säger Anna Freij, förhandlingschef på Grafiska Företagen.

Visselblåsarlagen är baserad på ett EU-direktiv och handlar om att missförhållanden ska kunna rapporteras, och att personer som rapporterar ska skyddas. Skyddet omfattar situationer där det finns ett allmänintresse av att missförhållanden kommer fram och där det finns en viss ”höjd” i det som rapporteras. Det kan till exempel gälla korruption, mutor och farliga produkter. Information som endast rör den rapporterande personens egna arbets- eller anställningsförhållanden berörs alltså inte av lagen.

Från 2021 inkluderar visselblåsarlagen inte bara arbetstagare, utan även praktikanter, konsulter, företagsledning och aktieägare ska kunna rapportera om missförhållanden och skyddas. Dessutom finns det olika krav på en intern visselblåsarkana baserat på antalet anställda på företaget.

Tidigare har kravet på en intern visselblåsarkanal gällt företag med fler än 249 anställda. Från och med den 17 december 2023 ska nu även privata verksamhetsutövare som har minst 50 anställda ha upprättat en intern visselblåsarkanal. (När det gäller antalet anställda är det ingången av varje kalenderår som räknas, oavsett anställningsform och arbetstidsmått.)

För verksamhetsutövare med färre än 50 anställda finns inget krav på att inrätta en intern visselblåsarkanal. Däremot gäller lagens grundläggande skydd vid rapportering på annat sätt, exempelvis till närmaste chef.

Visselblåsarlagen anger inte i detalj hur en visselblåsarfunktion ska vara utformad. Däremot finns det en del krav som behöver uppfyllas och som påverkar hur man bör utforma sin visselblåsarfunktion.

– Glöm inte heller att MBL-förhandla införandet av en intern visselblåsarfunktion enligt MBL 11 §, säger Anna Freij.

I korthet gäller följande:
  • Alla arbetsgivare, både privata och offentliga, med mer än 50 anställda ska inrätta interna system för hantering av visselblåsarlarm samt rutiner för uppföljning.
    Rapporteringskanalen ska vara tillgänglig för personer som är verksamma i företaget. Verksamhetsutövaren har även en skyldighet att ha lättillgänglig information om sin rapporteringskanal, information om hur extern rapportering går till samt om meddelar- och anskaffarfrihet.
  • Visselblåsarfunktionen ska dokumenteras skriftligen.
    Företaget har en skyldighet att skriftligen dokumentera sina interna rapporteringskanaler och förfaranden.
  • Visselblåsarlarm ska hanteras av särskilt utsedda personer eller enheter som ska vara oberoende och självständiga – det kan vara en anställd eller extern konsult.
    Det innebär att den/de personer som hanterar den interna visselblåsarkanalen ska självständigt kunna ta emot rapporter, vidta utredningsåtgärder, återkoppla till den rapporterande personen samt avsluta ärenden utan att behöva verksamhetsutövarens godkännande. Det går alltså bra att låta en redan idag anställd person ansvara för en intern visselblåsarkanal. Valet av vilken person eller avdelning som är bäst lämpad beror bl.a. på organisationen, storlek och struktur, men deras befattning bör vara sådan att det inte leder till intressekonflikter. Vd är verksamheten och kan inte vara visselblåsarfunktion.
  • Visselblåsare ska skyddas mot repressalier från arbetsgivare.
    Utsätts en visselblåsare ändå för repressalier ska det finnas rätt till skadestånd. Utöver anställda ska bland andra volontärer, konsulter och aktieägare ingå i den skyddade personkretsen.
  • Det ska vara möjligt för visselblåsaren att rapportera anonymt, skriftligt eller muntligt och – om visselblåsaren önskar – vid ett fysiskt möte.
    Om en muntlig rapportering ska spelas in så krävs ett samtycke för det. En muntlig rapportering kan också skrivas ned i ett protokoll eller minnesanteckning som den rapporterande personen behöver godkänna.
  • De personer som hanterar uppgifter i ett ärende har tystnadsplikt.