Färska siffror från Pisa-undersökningen visar en dramatisk försämring av svenska 15-åringars färdigheter i bland annat läsförståelse. Positivt är dock att riksdagen i dagarna fattar beslut om förtydliganden i skollagen för att öka medvetenheten om läroböckernas betydelse för undervisningen och öka elevernas tillgång till tryckta läromedel – ett viktigt steg för att vända de dystra skolresultaten.
På senare tid har digitaliseringspendeln i skolan svängt, från fokus på digitala verktyg till krav på traditionella böcker. Regeringen har beslutat om satsningar på böcker i skolan och Skolverkets kritiserade digitaliseringsstrategi stoppades tidigare i år. En av dem som skrev ett mycket kritiskt remissvar på strategin var Torkel Klingberg, professor vid Karolinska institutet, som forskat kring läsning och inlärning och bland annat skrivit boken ”Framtidens digitala lärande”.
Vad säger forskningen om inlärning och läsförståelse via digitala verktyg kontra tryckta böcker?
– Forskning från kognitiv neurovetenskap, som jag håller på med, visar hur distraktioner är en stor fara för uppmärksamhet och inlärning, vilket gör att man borde vara misstänksam mot användandet av datorer i skolmiljö, säger Torkel Klingberg.
– I studier i skolmiljö har man sett att läsförståelsen är sämre när man läser på skärm jämfört med bok, och den effekten är ganska stor; en sjätteklassare som läser på skärm har ungefär samma läsförståelse som en fjärdeklassare som läser i bok. Det har också visat sig bättre att ta anteckningar med papper och penna än med dator.
Vad beror det på?
– Det finns flera möjliga orsaker, en är de små fysiska nycklar eller associationsmöjligheter som en bok kan ge, som att du kommer ihåg hur omslaget ser ut, att du läste någonting som var i början av boken, på en vänstersida, under någon figur, och det skapar en koppling till lärotillfället. Man vet att de här fysiska associationerna är viktiga för långtidsminnet och ger en översikt på ett annat sätt.
– En läsforskare som heter Maryanne Wolf har beskrivit läsandet som en resa, en promenad, väldigt likt de memoreringsknep man brukar prata om där man skapar bilder för det man ska komma ihåg och mentalt placerar ut dem i ett rum eller på en plats. De områden i hjärnan som har hand om långtidsminnet är känsliga för plats-inkodningen.
Vilka blir konsekvenserna av en ökad digitalisering av skolan?
– Mer digitaliserade skolor presterar sämre i genomsnitt. Det är Pisa-resultaten som pekar mot det. Svenska studier tyder på att det särskilt är lågpresterande barn som presterar sämre med datorer.
– Sammanfattningsvis pekar detta mot att vi här och nu bör föredra att basera undervisningen på böcker. Och att varje elev i varje årskurs ska ha sin egen bok i varje ämne. Det är möjligt att vi i en framtid kan hitta digitala alternativ, men vi är inte där ännu.
Nu satsar ju regeringen på tryckta läroböcker i skolan. Har forskningen nått fram tror du?
– Ja, jag tror det. Jag har varit med och skrivit remissvar, jag har varit inbjuden som rådgivare till Utbildningsdepartementet och jag har suttit i rundabordssamtal med skolminister Lotta Edholm, och jag tror definitivt att det finns en förståelse för det här politiskt.
– Det har nog funnits en ogenomtänkt och naiv vilja att vara moderna och digitala utan att tänka på de möjliga nackdelarna, men trenden med en övertro på digitala verktyg i skolan är på väg att vända, tror jag.
