”Vi överskattar nuvarande kriser och underskattar framtida risker”
Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg jämför den rådande inflationen med ett högt berg, ”Mount Inflation”. Vi tog oss upp väldigt snabbt och har nu börjat ta oss ner igen. Men vägen ner kan bli lång och kommer inte vara enkel, framhöll hon under Grafiska Företagens Framtidsmöte.
– Ekonomi handlar till en väsentlig del om psykologi. Vilka förväntningar vi har, hur vi reagerar och vad vi tror. Att konsumenterna är negativa har med allt som händer i världen att göra och det får effekter som påverkar konsumtionen, som i sin tur är viktig för tillväxten.
Den svenska lönebildningsmodellen är en otroligt bra idé.
– Arbetsmarknaden är mest inflationsdrivande, och därför är märket så viktigt, och att vi inte får löneglidning. Den svenska lönebildningsmodellen är en otroligt bra idé.
Hon räknar med att Riksbanken höjer styrräntan ytterligare något i juni, gissningsvis till 3,75 procent och att den kommer att ligga kvar där en tid, tills inflationen sjunkit lite. Arbetslösheten, som är en så kallad sencyklisk variabel, kommer också att öka, men troligen inte så mycket, enligt Alexandra.
– Det är alltid enkelt att sitta i baksätet och säga hur någon ska köra. Riksbanken har en svår uppgift och ett väldigt komplext beslutsunderlag som innefattar pandemi, krig och inflation. Räntehöjningarna är en besk medicin på kort sikt, men Riksbanken vill inte ha en stigande och oförutsägbar inflation.
Det är inga småsaker vi gått igenom sedan januari 2020 när pandemin började. Hela världen stängdes först ner och just när den öppnats upp igen startade Ryssland ett anfallskrig mot Ukraina. Effekterna av allt detta påverkar oss, konstaterar hon.
– Men det är viktigt med perspektiv, att ta ett steg tillbaka och se hur bra det gått tidigare. Sett till tillväxten kommer det att vara ett tufft år, men vi kommer att ta oss igenom det här tillsammans.
Stå upp, var noga och vårda
Enligt en undersökning upplever människor att de största globala riskerna på två års sikt är räntor, inflation, energi och geoekonomiska frågor, medan det på tio års sikt är klimatfrågorna som ligger i topp, berättade Alexandra.
– Vi har en tendens att överskatta nuvarande kriser och underskatta framtida risker. Vi ställde om snabbt under pandemin, både individuellt, i politiken och i EU. När det gäller klimatfrågorna ställer vi inte om lika snabbt.
I en alltmer polariserad värld med obalans när det kommer till makt, relationer och pengar, och där andelen auktoritära regimer är långt större än andelen demokratier, måste vi trots allt komma överens, menar hon och avslutade med tre uppmaningar: Stå upp, var noga och vårda!
– Vi kan inte längre ta sådant som mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet för givet, utan vi behöver stå upp för de frågorna. Vi behöver vara noga med vad vi läser, tar in och sprider vidare. Och vi behöver vårda inte bara oss själva utan relationer, lokalsamhället, vårt land och vår planet.
Affischvinnare, bubbelhoppning och annat från Framtidsmötet
På Framtidsmötet avslöjades också vinnaren av årets PrintPower Award, Simon Hennerfors, som fick diplom av konstnären och jurymedlemmen Carl Johan De Geer, som berättade att han var överväldigad av alla kompetenta bidrag.
Elisabeth Trydell, personalchef på Trydells Tryckeri, Linus Johansson, grafisk produktionsspecialist, och Henrik Smedmark, ansvarig för kompetensförsörjning på Grafiska Företagen, berättade om vad som är på gång kring validering i den grafiska branschen, och tryckte på vikten av nära samarbete med medlemsföretagen för att se till att verktygen testar rätt kompetenser.
Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo pratade om myndighetens uppdrag att medla mellan arbetsmarknadsparterna men också att verka för en väl fungerande lönebildning. Den höga inflationen har varit ett test på hur industriavtalet fungerar, menade hon, och beskrev den svenska lönebildningsmodellen som unikt bra.
Jan Blomgren, professor i kärnfysik och författare till boken ”Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning”, konstaterade bland annat att en anledning till elkrisen i Sverige är att beslutsfattarna har haft en felaktig bild av elsystemet och inte förstått att det fungerar som en enhet där allt hänger ihop. Vi har inte ersatt de sex nedlagda kärnkraftverken med annan ”stor och tung” produktion, vilket är nödvändigt för att ha ett stabilt elsystem som klarar elförsörjningen framåt, menade Jan.
Emma Stenström, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, avslutade dagen med att prata om bubbelhoppning som ett sätt att utveckla vårt eget tänkande och i förlängningen nå innovation och hållbarhet. Utveckling kräver förändring, och förändring och innovation kräver tillit. Att möta människor i andra sammanhang, eller ”bubblor”, än dem man vanligen rör sig i är ett sätt att få nya perspektiv, lära oss och utvecklas, menade Emma, som också skrivit boken ”Bubbelhoppa”.
