”Det vore oförsiktigt att växla upp lönerna"
Det svaga konjunkturläget utgör en knepig utgångspunkt för den kommande avtalsrörelsen, menar Teknikföretagens chefsekonom Erik Spector. ”Hushållens försvagade köpkraft behöver stärkas – men vi bör sträva efter god löneutveckling på lång sikt, inte försöka kompensera tappet på kort sikt”, säger han.
Vid sidan om lönenivån ser frågan om arbetstidsförkortning ut att bli het i den stundande avtalsrörelsen. Frågan har varit uppe i förhandlingarna tidigare inom industrin, och olika överenskommelser kring arbetstidsförkortning finns redan i kollektivavtalen, framhåller Erik Spector.
– Det sätter förhandlingarna i ett prekärt läge att frågan nu väcks från politiskt håll. Vi vill inte ha lagstiftning – det är viktigt att bevara förhandlingsmodellen, som alla är överens om fungerar väl och stärker den svenska konkurrenskraften. Parterna löser problem tillsammans och vi har haft bra avtal, säger han.
Vi kommer in i avtalsrörelsen från ett läge med hög inflation samtidigt som arbetslösheten är hög och efterfrågan på företagens produkter sjunkit, bland annat till följd av svag ekonomisk utveckling i Europa. Konjunkturen är svag och kommer att fortsätta vara det nästa år, konstaterar Erik Spector.
– Reallönetappet är bekymmersamt. Men det vore oförsiktigt att försöka ta igen det för snabbt i det svaga konjunkturläge vi befinner oss i, det tror jag alla parter förstår.
LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö sa i vår intervju att en större vinstandel går till näringslivet nu än för några år sedan, och att det därför finns anledning att löntagarna får en större del av kakan. Vad säger du om det resonemanget?
– Tittar man på näringslivet i stort är vinstandelarna, alltså den andel av förädlingsvärdet som tillfaller företagen, inte alls så stora när man tar hänsyn till kapitalförslitning. Lönsamhetsomdömet, alltså företagens egen bedömning av lönsamhetsläget, som Konjunkturinstitutet följer, ligger snarare kring normala nivåer eller lägre. Även andra mått visar att vinstläget inte är speciellt högt, vilket heller inte är så konstigt med tanke på den svaga konjunkturen, säger Erik och fortsätter:
– Sedan har svensk konkurrenskraft visserligen gynnats av en svag växelkurs, men man kan inte förlita sig på att en svag växelkurs ska hålla uppe konkurrenskraften, det måste komma från ökad produktivitet och ett gott företagsklimat.
Man kan inte förlita sig på att en svag växelkurs ska hålla uppe konkurrenskraften.
Närhet till företagen lockade
Erik Spector tillträdde som chefsekonom på Teknikföretagen för ett halvår sedan. Arbetet handlar om konjunkturbevakning och att förstå företagens ekonomiska förutsättningar, inte minst nu inför avtalsrörelsen. Två gånger per år ger Teknikföretagen ut en konjunkturrapport – nästa kommer i november. Viktigt är också att stötta organisationen internt. Han har tidigare arbetat på både Riksbanken och Konjunkturinstitutet, men närheten till företagen lockade.
– Att driva frågor man tycker är viktiga och få vara ute och träffa företag är ett drömjobb! Det handlar om intressanta, komplicerade frågor som betyder något. Analysen i sig är rolig, men att den har en faktisk effekt på samhället och ekonomin gör det extra meningsfullt.
Intresset för ekonomi var något som växte fram hos Erik. Som yngre gillade han matte, men också teknik och naturvetenskap, och ett intresse för politik och samhällsfrågor har alltid funnits. Nationalekonomi blev ett naturligt val, som en mer teknisk variant av samhällsvetenskap, menar han.
Vändning dröjer till 2026
Trots lågkonjunktur och en ovanligt lång period med svag BNP-utveckling i Sverige finns det skäl att vara hoppfull, menar Erik Spector. Bara vi får se sänkta räntor bör tillväxten bli något högre nästa år. Han tror dock att det dröjer till 2026 innan vi är ur lågkonjunkturen, men förhoppningsvis anar företagen en viss ljusning, vilket är viktigt för att de ska kunna behålla personal.
Osäkerheten ser han delvis ligger i att penningpolitiken verkar med fördröjning och det är svårt att veta vad den fulla effekten blir och när den syns. Händelser utomlands kan också göra att inflationen tar fart igen så att Riksbanken inte kan sänka räntan. Det försämrade läget på arbetsmarknaden är också bekymmersamt och det är oklart när det vänder.
Regeringens budgetsatsningar på infrastruktur och elförsörjning är välkomna, framhåller Erik Spector:
– Vi står inför stora utmaningar, Europa har halkat efter i produktivitetstillväxt. Bra villkor för att kunna producera är nödvändigt. Vi behöver också ligga i framkant teknologisk och ha utbildning och forskning som bidrar till att Sverige förblir en kunskapsnation. Även långsiktiga och bra avtal skapar förutsättningar för god konkurrenskraft.
Disputerad nationalekonomi från Uppsala universitet. Kommer närmast från Konjunkturinstitutet och dessförinnan Riksbanken.
Född i Uppsala, där han bodde fram till flytten till Stockholm 2013.
Drivs av att känna att det han gör är viktigt och driver samhället framåt.
Tycker det roligaste med jobbet är att vara ute och träffa företagare och gå runt i fabriker. ”Man blir imponerad av att se verksamheterna och träffa företagsledarna. Det finns världsledande företag runt om i Sverige som man kanske inte ens känner till.”
När han inte jobbar gillar han att göra utflykter till olika naturreservat runt Stockholm med familjen, Mälaröarna Ekerö, Färingsö och Lovön är några favoriter. Springer gärna och gillar att fjällvandra, men har inte fått med resten av familjen på det än.
