”Höjt lönegolv bidrar till att strypa den fria konkurrensen”

Debatten om lönegolvet för arbetsinvandrare från länder utanför EU har gått hög ända sedan regeringen införde det för snart ett år sedan. Regeringens förslag är att lönegolvet ska höjas ytterligare, till 100 procent av medianlönen i Sverige, vilket i dagsläget motsvarar 35 600 kronor.

Medlemsföretaget Exakta Print har idag en anställd från Marocko som de inte kommer att kunna ha kvar om förslaget blir verklighet.

– Han jobbar med enklare print, är jätteduktig, ambitiös, lojal och en bra kollega på alla sätt, men vi kommer inte att kunna behålla honom. Vi förlorar en bra medarbetare, och för honom som individ blir konsekvenserna ödesdigra i och med att han tappar sitt arbetstillstånd och jag vet att hans tillvaro i Marocko är besvärlig. Det är tragiskt, säger företagets vd Patrick Andersson och fortsätter:

– När lönegolvet infördes gjorde vi en insats och höjde hans lön eftersom vi ville behålla honom. Men med den föreslagna ytterligare höjningen går det inte, det blir helt skev lönesättning för det jobbet.

Patrick Andersson kan förstå andemeningen att jobben i första hand ska gå till arbetslösa svenskar, men tror inte att Sverige kommer att vinna på ett höjt lönegolv.

Att sätta upp barriärer på det här sättet är inte bra för någon.

– Jag tvivlar på att det kommer att slå rätt. Från vårt perspektiv är det väldigt negativt, och andra branscher är än mer utsatta. Att sätta upp barriärer på det här sättet är inte bra för någon. Generellt sett bidrar det till en utveckling som riskerar att strypa den fria konkurrensen och möjligheterna att producera på bästa sätt, säger han.

En annan som uttalat sig kritiskt till lönegolvet är medlemsföretaget FrontPacs vd Martin Enocson. För FrontPac är medarbetarna från tredje land avgörande, och med ett höjt lönegolv skulle företaget tvingas säga upp flera personer, vilket skulle ha en direkt påverkan på produktionen.

– Vi räknar med att förlora 30–40 procent av omsättningen, sa Martin Enocson till Tidningen Näringslivet i våras och såg som en möjlig följd att företaget kan tvingas flytta verksamheten till Danmark.

Kritiskt remissvar från Grafiska Företagen

Grafiska Företagen är starkt kritiska till förslaget och det faktum att politiken lägger sig i vad som är och bör vara arbetsmarknadsparternas område.

I våras var betänkandet ”Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m.” ute på remiss och Grafiska Företagen var bara en av en lång rad organisationer som tydligt avstyrkte förslaget om att höja lönekravet till 100 procent av medianlönen, och anförde dessutom att det nu gällande kravet om en lön motsvarande 80 procent av medianlönen bör tas bort och ersättas av krav i nivå med gällande kollektivavtal eller praxis i branschen. I svaret står bland annat:

”Att försvåra kompetensförsörjning genom att införa ett högt politiskt satt lönegolv i kombination med en arbetsmarknadsprövning innebär ett oacceptabelt ingrepp i den svenska modellen och kommer att försämra konkurrenskraften för Grafiska Företagens medlemsföretag på såväl kort som lång sikt.”

Regeringens syfte att få fler arbetslösa i jobb utgår från en felaktig föreställning om att arbetskraftsinvandrare tränger undan arbetslösa. En höjning av inkomstnivån är inte heller ändamålsenligt för att motverka arbetslivskriminalitet i samband med arbetskraftsinvandring, anser Grafiska Företagen.

– Utgångspunkten för ett väl fungerande system för arbetskraftsinvandring är företagens rätt att själva bestämma vilken kompetens som behövs för verksamheten, säger Grafiska Företagens vd Eva Glückman.