”Taylor Swift är stor, men KPI är större”
Som extremt räntekänslig har svensk ekonomi påverkats betydligt mer än många andra länder av den höga inflationen och de höga räntorna som följt på den. Trots en svag svensk produktivitetsutveckling, en åldrande befolkning och ett oroligt geopolitiskt läge var Swedbanks prognoschef Andreas Wallström positiv om framtiden när han talade om det ekonomiska läget på Grafiska Företagens Framtidsmöte.
Räntekänsligheten är en konsekvens av vår höga skuldsättning och att många svenskar har rörlig ränta. 2022 var den genomsnittliga bolåneräntan i Sverige 1,4 procent, nu är den över 4 procent, skyhögt över genomsnittet i euroområdet.
– I Frankrike binder de flesta sina bolån på 25 år, vilket förstås gör att de inte känner av räntehöjningar på samma sätt. Det gör också att centralbankernas räntehöjningar får väldigt olika konsekvenser i olika länder. Kanske borde Riksbanken därför inte ha höjt så mycket som andra centralbanker, sa Andreas Wallström.
Nu väntar en starkare konjunktur 2025, i takt med att inflation och räntor sjunker. Samtidigt finns förstås risker – energipriser och protektionism framhöll Andreas som de främsta. Att göra prognoser är aldrig enkelt, särskilt inte i turbulenta tider, och visst har han gjort felbedömningar, berättade han.
– Under pandemin var vi alldeles för negativa och glömde bort områden som faktiskt gynnades i den situation som rådde. Det är en lärdom, att man ofta glömmer bort sådant som kompenserar det negativa.
Gubbrace och åldrande befolkning
Andreas Wallström beskrev en splittrad ekonomisk utveckling. Medan hushållen upplevt det värsta läget på 30 år har många exporterande företag haft det bra. Tillväxten är hygglig i södra Europa, medan det råder stagnation i Sverige och Tyskland. Produktivitetsutvecklingen har varit svag i Sverige de senaste två åren, samtidigt som näringslivets investeringar är rekordhöga, bortsett från ett par branscher och marknader.
Kronförsvagningen ser han inte som så oroande. Kronan har försvagats under 50 års tid, men vår köpkraft har inte försvagats i motsvarande mån. Dessutom har lönerna i Sverige ökat mer än i euroområdet i genomsnitt. Utifrån ett effektivitetsargument vore det ändå en fördel att Sverige gick med i euron, det skulle helt enkelt bli lättare att planera. Att små valutor alltid försvagas i oroliga tider är ett annat skäl. Det som talar emot är viljan att kunna bedriva en självständig penningpolitik – något vi för all del ändå inte har gjort så mycket de senaste 20 åren, påpekade han.
Att antalet äldre ökar och unga minskar andas ju inte tillväxt och dynamik precis.
Oroande är däremot befolkningsprognosen. Befolkningsökningen har avstannat till följd av lägre födelsetal och minskad invandring och utgörs de kommande åren nästan helt av 80-plussare.
– Att antalet äldre ökar och unga minskar andas ju inte tillväxt och dynamik precis, och får stora samhällsekonomiska konsekvenser som jag tycker vi pratar för lite om.
Det geopolitiska läget och pågående krig samt det som Andreas kallade gubbarnas race – presidentvalet i USA – är också orosmoln för ekonomin. De misskötta amerikanska finanserna kommer att påverka såväl Europa som Sverige, vars största handelspartner numera är USA, framhöll Andreas.
Taylor Swift då, hur stor effekt har superstjärnan på ekonomin? Det har talats om kulflation, att Swift och annat ”kul” som stiger i pris – rekreation, kultur, restauranger och hotell – eldar på inflationen. Men, förklarade Andreas, kulflationen utgör inte mer än 20 procent av KPI och kommer inte påverka inflationen i Sverige – även om superstjärnan gjorde avtryck på många andra sätt under sitt Sverigebesök.
På Framtidsmötet pratade dessutom …
… en rad andra intressanta talare på dagens tema ”Framtiden är inte som förr”:
Jonas Grafström, forskare och vice vd på Ratio, konstaterade att AI inte kommer att ta över jobben. Det blir andra jobb, men inte färre.
Rolf Fredriksson, SVT:s tidigare Europakorrespondent, tyckte att vi borde vara mer alerta i Europapolitiken. Det är viktigt att ha bra representanter i Europaparlamentet, och opinionsbildning har betydelse, framhöll han.
Karin Klerfelt, expert på säljande argumentation, förhandling och prisstrategi, framhöll vikten av affärsmässigt självförtroende. Sälj och förhandling är precis som förr, ta med det in i framtiden! var hennes budskap.
Inför avtal 2025 – förhandlingscheferna/avtalsansvariga Anna Freij, Grafiska Företagen, Martin Wästfelt, Unionen, André Lindström, GS-facket, och Pia Bäckström, Sveriges Ingenjörer, pratade om den kommande avtalsrörelsen. Den fackliga sidan lyfte arbetstid, arbetsmiljö och jämställdhet som viktiga frågor vid sidan av lönefrågan, medan Anna Freij framhöll produktivitet, flexibilitet och konkurrenskraft.
