En hyllning till vardagstrycket
De trycks för att läsas här och nu och blir sedan passé: restaurangmenyer, reklamblad från matbutikerna, postorderkataloger, filmaffischer, tidtabeller och årsredovisningar. Det är trycksaker som kan verka oansenliga, men som bär på ovärderlig information om vårt samhälles framväxt. Nu finns en ny bok om vardagstrycket.
– Detta är kulturarv! Det här materialet visar vardagen i all sin enkla närhet. Men det har också ett värde i sig självt, man kan följa den grafiska branschens utveckling, det ger bra ögonblicksbilder av en tryckkultur, säger Eva Nylander, redaktör för den nyutkomna boken ”Nuets närhet, det förflutnas samtid – en antologi om vardagens tryck”.
Eva Nylander var under ett antal år ansvarig för samlingarna i Lunds universitetsbibliotek, där ett ex av allt som trycks i Sverige sparas sedan 1698, enligt lag. Den största samlingen utgörs av det biblioteket kallar vardagstryck, eller accidenstrycket. Närmare bestämt elva hyll-kilometer.
– Det är den mest okända och den mest spännande samling vi har. Den är jättelik. Vardagstrycket utgör 90 procent av allt som trycks i Sverige. Vi behöver hela tiden mer plats.
Den nyutgivna boken innehåller texter skrivna av forskare inom en rad olika områden som alla hittar ingångar i sina respektive ämnen genom trycksakerna i samlingarna.
– Vardagstrycket speglar det moderna Sveriges framväxt, det är det blodomlopp som håller ihop Sverige. Vad du än forskar om kan du ha en ingång i det här materialet. Det finns inte någon aspekt av det mänskliga livet som inte ryms här.
Boken belyser samlingarna utifrån sex olika teman, och ger en inblick i hur samhällskommunikation sett ut genom tiderna kring alltifrån fotboll, film, folkhögskolor och fackföreningsrörelsen till matkultur, mode, design och döden. I två texter behandlas också den grafiska industrins utveckling.
– Med den här boken vill jag visa att här finns ett material man inte tänkt på, för att det är en så självklar del av vardagen. Jag vill att det ska nå ut, och jag vill också guida studenter till materialet, säger Eva Nylander.
Vardagstrycket speglar det moderna Sveriges framväxt, det är det blodomlopp som håller ihop Sverige.
Vad tror du om framtiden för tryck?
– Det tryckta mediet har sina styrkor och områden där det är oöverträffat bra. Det är läsbart utan el, maskiner eller teknik och behöver inte skyddas från cyberattacker. Det fysiska materialet är fortfarande relevant för att påverka människor. Det digitala har förstås sina fördelar, men tryck och digitalt kan leva parallellt.
Antologin Nuets närhet, det förflutnas samtid belyser vardagstryckets unika bredd och dess roll i svensk kulturhistoria.
Eva Nylander är docent i bokhistoria och 1:e bibliotekarie på Lunds universitet. Latinist i grunden och har arbetat mest med äldre böcker och handskrifter, bland annat på Vatikanbiblioteket i Italien.
Pliktexemplar innebär att tryckerier är skyldiga enligt lag att skicka ett exemplar av allt de trycker till sju pliktbibliotek, där Lunds universitetsbibliotek och Kungliga biblioteket är de två som inte får gallra alls i materialet. Leverans sker i regel en gång per kvartal. Materialet sorteras och körs ut till depåer. Det digitaliseras i liten utsträckning, det kan inte köpas eller lånas hem, men går att läsa på biblioteken. Tidningar utgör egen samling och förvaras för sig. Totalt växer samlingarna i Lund med två hyllmeter per dag.
Vardagstryck, accidenstryck eller efemärt tryck är trycksaker av kortlivad karaktär. Undantagna från pliktleveranslagen är exempelvis blanketter, ritningar, frimärken, biljetter och sedlar.
