Säkerhet, konkurrenskraft och innovation på EU:s agenda

Brysselkontoret fungerar som en förlängd arm av det svenska näringslivet i EU, där Charlotte Andersdotter och hennes kollegor arbetar för att påverka så att lagar och initiativ blir så positiva som möjligt för svenska och europeiska företag.

– Vi ska hålla den svenska fanan högt, men vi behöver också förstå att det svenska näringslivet är ingenting utan den europeiska kontexten. Majoriteten av lagarna i Sverige kommer från EU, därför är det oerhört viktigt att vi är med och påverkar.

Charlottes roll är att leda och utveckla det dagliga arbetet för att skapa ett ännu mer effektivt påverkanskontor. Medarbetarna i Bryssel arbetar nära kollegorna i Stockholm och det svenska näringslivet för att ta fram ståndpunkter i olika frågor och effektivt föra in dem i EU-systemet för att få största möjliga genomslag, berättar hon.

– Jag upplever att det finns ett ökat intresse från medlemsorganisationerna för arbetet som görs i Bryssel. Det handlar inte bara om att reagera på befintliga lagförslag utan också att proaktivt föreslå vad EU borde göra. Det inkluderar både lagstiftning och olika initiativ som kan gynna näringslivet.

Majoriteten av lagarna i Sverige kommer från EU, därför är det oerhört viktigt att vi är med och påverkar.

Ny kommission på plats

Den nya kommissionen tillträdde i december 2024 efter sedvanliga tuffa utfrågningar av kommissionärerna, däribland Sveriges nya EU-kommissionär Jessika Roswall. Några av de viktigaste frågorna under den nuvarande mandatperioden blir konkurrenskraft, säkerhet och innovation, menar Charlotte Andersdotter.

– Att stärka Europas ekonomi och säkerhet är i fokus. Ökad konkurrenskraft är centralt för att få Europas ekonomi på fötter igen. Den frågan lyftes ju upp på agendan under Sveriges ordförandeskap 2023, innan dess var det ingen som pratade om konkurrenskraft. Det har också funnits en missuppfattning om att konkurrenskraft och grön omställning är två mål som inte kan uppnås samtidigt.

Hon ser en stor utvecklings- och innovationskraft i Europa med extremt många bra företag som kan bidra både till den gröna omställningen och till att Europa är fortsatt världsledande inom många områden.

– Men det krävs att EU fokuserar mer på forskning och utveckling för att behålla sin konkurrenskraft. Vi har tyvärr tappat många år då detta inte setts som vägen framåt.

Charlotte Andersdotter är huvudsakligen optimistisk om Europas framtid och ställning i världen, men pekar också på de orosmoln som hänger över unionen. Blir handelstullarna som Donald Trump hotat med verklighet kommer det att slå mot svenska och europeiska företag. Också säkerhetsläget är oklart, inte minst om USA skulle minska sitt stöd till Ukraina. Andra viktiga frågor för EU framöver är beredskap, alltså inte bara säkerhet utan förmågan att kunna möta kriser, liksom energifrågan och kompetensförsörjningen, framhåller hon.

I intervjuer vi gjorde inför EU-valet lyfte många att Sverige borde vara mer drivande i EU. Hur kan vi bli det?

– Vi sitter för mycket och väntar på att någon annan ska komma med förslag, som vi sedan kan kritisera. Den inställningen måste vi ändra på. Vi behöver bli bättre på att tala om vilken utveckling vi vill se – utifrån ett europeiskt perspektiv, inte bara tänka på vad som är bäst för Sverige. Det gäller både regering, näringslivsorganisationer och tjänstemän.

Generellt behöver kunskapen om EU och fördelarna med EU-medlemskapet öka hos gemene man, tycker Charlotte Andersdotter.

– Vi såg ju med Brexit hur snabbt saker och ting kan förändras. Här har vi alla ett ansvar att lära oss mer. Jag tror också att det finns en större lyhördhet nu från kommissionen när det gäller lagstiftning som inte är gynnsam för konkurrenskraften. Här är vi som arbetsgivar- och branschorganisationer viktiga för att bidra med exempel, men vi behöver också hjälp av företagen.