Under 2025 löper Grafiska Företagens kollektivavtal ut. Här hittar du vår information inför den kommande avtalsrörelsen.
Under 2025 löper Grafiska Företagens kollektivavtal ut. Här hittar du vår information inför den kommande avtalsrörelsen.
Den 31 mars 2025 löper industrins kollektivavtal ut och då ska vi inom industrin sätta ett nytt lönemärke för svensk arbetsmarknad.
Grafiska Företagen förhandlar kollektivavtal med GS-facket för skogs-, trä- och grafisk bransch, Ledarna, Sveriges Ingenjörer och Unionen.
Av dessa är alla utom Ledarna parter i industriavtalet, som sätter märket för de övriga kollektivavtalen på den svenska arbetsmarknaden.
I januari påbörjade industrins parter avtalsförhandlingarna.
Vad är egentligen en avtalsrörelse, och hur går den till? Vad är ”märket” och varför spelar Industriavtalet en så stor roll? Häng med när vi reder ut begreppen.
När kollektivavtal ska omförhandlas brukar man tala om avtalsrörelser. Avtalsrörelsen 2025 omfattar hela 502 kollektivavtal, vilket motsvarar nästan hela arbetsmarknaden. Totalt berörs mer än 3,4 miljoner anställda.
Runt 220 av avtalen löper ut den 31 mars 2025, däribland de fyra som berör medlemsföretagen i Grafiska Företagen, och som tecknas inom ramen för Industriavtalet.
Resterande avtal löper ut senare under våren eller under hösten 2025.
Ett kollektivavtal är en överenskommelse mellan en arbetsgivarorganisation eller en arbetsgivare och ett fackförbund. Förutom löner innehåller kollektivavtalen allmänna villkor som reglerar exempelvis arbetstider. Olika branscher har olika kollektivavtal, beroende på vilka personalkategorier och fackförbund det gäller för.
Innan förhandlingarna börjar lägger såväl arbetsgivarsidan som den fackliga sidan fram sina yrkanden och krav. Grafiska Företagens förhandlingsdelegation, som består av representanter från styrelsen och medlemsföretagen, fastställer yrkanden kring de allmänna villkoren. Det kan handla om anpassningar till nya förutsättningar, eller förbättringar och förenklingar som vi önskar få till.
Några månader innan avtalen löper ut växlar parterna yrkanden och påbörjar därefter förhandlingarna kring de allmänna villkoren i kollektivavtalen. Förhandlingsdelegationen bestämmer vilka förhandlingsbud som ska antas eller förkastas, men det är förhandlarna som sköter själva förhandlandet.
Förhandlingarna kring lönenivåer samordnas mellan arbetsgivarna inom industrin och hanteras i slutet av förhandlingsperioden. Arbetsgivarorganisationerna uttalar sig aldrig i förväg kring vilka nivåer vi kan tänka oss att diskutera.
Inom Svenskt Näringsliv finns en samordning som innebär att alla medlemsorganisationer måste stämma av om man önskar tillmötesgå sin fackliga motpart i någon fråga som kan vara kontroversiell för övriga medlemsorganisationer, eller som till exempel inskränker arbetsgivarens lednings- och styrningsrätt.
Kollektivavtalsområdena inom Industriavtalet är alltid först ut i avtalsförhandlingarna, och det är parterna inom Industriavtalet som bestämmer ”märket”, alltså den löneökningsnivå och avtalsperiod som ska gälla.
Industriavtalet kom till 1997, då parterna på arbetsgivar- och arbetstagarsidan insåg att höga löneökningar ledde till att industrin tappade i konkurrenskraft, samtidigt som köpkraften minskade på grund av inflationen. I korthet innebär Industriavtalet att den konkurrensutsatta exportindustrin sätter löneökningsnivån för hela arbetsmarknaden. Under 25 år har Industriavtalet bidragit till såväl konkurrenskraft för företagen som reallöneökningar för de anställda.
Grafiska Företagen är en del av Industriavtalet precis som GS-facket, Unionen och Sveriges Ingenjörer är.
När de nya kollektivavtalen är träffade ska de implementeras i alla medlemsföretag. Grafiska Företagen går då ut med information, så att alla medlemsföretag känner till nyheterna i avtalet, hur avtalstexter ska tolkas och annat som är viktigt att veta som arbetsgivare.
